onsdag 25 december 2013

måndag 5 augusti 2013

Fru Filifjonk begav sig ut på äventyr sistlidna veckan.
Hon packade in sig i lilla bussen, tillsammans med tre andra glada damer, Ivars tröjor och garn till femtio tröjor och tvåhundra sjalar.
Sen åkte damerna, de åkte och åkte, framåt, framåt och sen svängde de vänster.
Vägar, skogar, älvar, rallarrosor och sen sa det pyyyysch.
Damerna sa uuuusch.
Riddarna som stannade sa Hava Nagilah och dansade lite, men kunde inget mer göra, för hjulet satt fast och förresten hade reservdäcket sagt pyysch, det med.
De tre damerna sa hej, och åkte vidare med Hållandsbussen.
Fru Filifjonk ringde till hulda maken, Herr Hemul, och sa vad hon tyckte. Herr Hemul höll med, men var alldeles för långt bort för att vara till nån som helst nytta.
-Nu köper jag garn, det gör jag, sa Fru Filifjonk, eftersom hon var lite, lite upprörd.
-Gör du det, sa Herr Hemul lugnande.

Emil med bärgningsbilen kom.
Däckverkstan var tom och tyst, hotellet var varmt, ingen jämte kom inklättrande genom det nattöppna fönstret. Lika bra, tyckte Fru Filifjonk och tog en taxi till verkstan.
-Kan vi!, sa däckkillarna, och lossade låsbultarna.
-Gör vi!, sa däckkillarna och satte dit nytt däck, nya bultar.
-Bäst det!, sa däckkillarna, och la det nypumpade reservdäcket i bakluckan.
-Hej då!, sa däckkillarna när Fru Filifjonk styrde kosan åt vänster.

Sticka, tänkte Fru Filifjonk,  det ska bli lugnande för nerverna.
Det blev det.
Tooticki hade ställt in Fru Filifjonks mjölk och smörgås i kylen, och allt var under kontroll.

Lite starkt, gott kaffe efter lunchen så var det bara att sätta igång. Patentstickning på ängelesiska, det gick så bra, så bra, tyckte Fru Filifjonk och knåpade på med aviga och räta.
Röd provlapp, grön provlapp, röd-och-grön provlapp, ränderna slingrade hit och dit över lapparna, många Eliza Doolittle-upplevelser blev det.
'-Jag tror hon kan det, min gud, jag tror hon kan det!!'
Fru Filifjonk åt sin middag mycket nöjd och glad, sen sov hon en stund.
En sån dag!!